att befinna sej mitt i sommaren.

Så var plötsligt midsommar över och jag kom på att vi faktiskt har sommar nu. Och vilken sommar sen! När var det senast såhär varmt och badvänligt och behagligt i Sverige, till och med under midsommar?! Så många kvällar som vi suttit ute och njutit av ljuset som aldrig vill försvinna och den ljumma, underbara värmen som dröjer sej kvar så att man slipper vira in sej i tjocktröja och filt. Vi som alltid har vinddrag i vanliga fall har benådats med endast lätta vindpustar som rör om lite i luften. Detta blir sannerligen en sommar vi aldrig glömmer.
 
 
I trädgården har det hänt massor! Det växer framför ögonen på mej och jag förundras över växtkraften. Jag ser fram emot om två tre veckor ungefär när jag tror att allt kommer vara i sitt esse. Mogna tomater, morötter som går att nalla och ett hav av stockrosor som blommar. Men just nu är det pionerna som är tjusiga och ståtliga, och dom har jag ju sett fram emot mest. Älskade älskade pioner.
 
 
Även rosorna börjar slå ut sina knoppar. Dessa doftar förföriskt av frisk citrus och jag kan inte låta bli att stanna och lukta varje gång jag går förbi. Den röda Ingrid Bergman är mannens val, han insisterade på en röd ros i trädgården. Jag är inte mycket för röda blommor, men den här rosen är så vacker. 
 

Alldeles intill dessa rosor, vid ena husväggen, står stockrosorna översållade av knoppar. Dom verkar trivas väldigt bra här och jag hoppas att dom tittar ut snart. Det är en blandning av enkla- och dubbelblommande som jag frösådde förra året.
 
 
 
Såhär ser det ut vid odlingsdelen nu, med en ny odlingstunnel full av tomat- och gurkplantor och det lilla växthuset som vi fick av mannens arbetskollega där vi sitter på kvällarna och tar igen oss. En gärdesgård är snart klar och på plats för att rama in odlingarna och för att ge stöd åt alla solrosor som mannen sått och som kommer bli en smörgul nickande vägg om några veckor. Vem blir inte lycklig av solrosor liksom?
 
 
Mitt första mål med årets odlingar var att ha egen färskpotatis till midsommar, och det lyckades jag med! 4kg försvinnande god potatis som inte alls var vattnig som den man köper i affären, utan gul och smörig. Ska sätta mer till nästa år. Lagom till att den sista färskpotatisen skördades så började sommarpotatisen blomma så nu har vi Princess och Cherie att se fram emot. Om någon vecka borde även höstpotatisen Rosagold blomma.
 
 
Det är en fantastisk känsla att se hur allt växer, från frö till en vacker blomma eller grönsak som man kan äta. Det är värt all tid, pengar och arbete som man lägger ner. För mej är det terapi och en hobby. Jag blir glad av att komma hem och se trädgården, kanske ta en svalkande dricka och gå runt med mannen och titta och planera kommande projekt. Och just nu befinner vi oss i den bästa tiden - mitt i sommaren.
 
Njut vänner!
1