att visa det fantastiska skåpet.

Det är ju hemma nu, det fantastiska skåpet som jag fyndade i en liten antikbutik i Tranås.
 
 
Glenn vaktar det åt mej, känns tryggt måste jag säga. Han smälter in rätt fint också.
 
 
 
Ta-daa! Här är det. I all sin enkelhet men med en slags pondus som tar andan ur mej när jag tittar på det. Lagom högt att ställa prydnader på och brett så att det fyller ut vardagsrummet.
 
 
Och kolla lådorna! Dom gör ju halva skåpet tycker jag.
 
 
 
Just nu slukar det våra fårskinn och plädar och lakan och tvålar och vaser. Mycket praktiskt.
Och så gillar jag att man kan arrangera det lite snyggt också och slippa knöla in lakanen i någon liten trång låda någonstans som man svär över när det är dags att byta i sängen.
 
Så det var det. Mitt fantastiska skåp som har fått en egen plats i hjärtat.